Konstigt hur nära man kan komma personer som man aldrig träffat. De känns verkigen som man känner personen bakom skärmen. Ibland blir man förvånad över sin egen föreställning om personen. Som när jag hörde Angelicas röst i ett video klipp! Var inte alls den rösten jag föreställt mig eller snarare den dialekten ^^

 

I alla fall till sak...Har varit med i en facebookgrupp sen jag blev gravid med bf maj,juni. Nu har vi följt varanda i 1 år och vi är 89 mammor i gruppen. Känns som man känner alla och vet vilka alla är. I alla fall... i går skriver en mamma ett inlägg om att de är på väg upp till sjukhuset med sin dotter och kräks och blöder ur mun och näsa utan att ha ramlat. Redan där slår varningsklockor och man blir orolig....hon har nu inte hört av sig på 24 timmar och alla är jätte oroliga. Själv sitter man med tårar i ögonen och fasar för det värsta. Stella som flickan heter är lika gammal som zackarias och hade ingen sjukdom innan. Så idag går alla tankar, böner, tummar och tår till att denna lilla stella klarar sig. <3