Ja dagarna går i ett och konstigt nog tar jag de här med tvåbarnsförälder med ro, märks att man har en annab vana. Noah är en riktig gnällfis och har de jobbigt med magen, han måste rapa annars är de ajaj. Han kräks också massor just nu och knöllar och gryymtar. Har fått några få leenden men senaste dagarna har han varit grav allvarlig och gnällig. Med zack stressade varenda ljud mig men nu är jag ganska lugn och tror de är därför de känns lättare. 

 

kroppen står nu sill och det är dax att kämpa lite, 71 kg väger jag nu och ska ner 9 kg. Tyvärr har jag inget motivation alls! Efter en intensiv dag vill jag bara äta godis i soffan! Nä måste sätta lite fart. ser fortfarande halv gravid ut men de beror nog på hänghuden och slappheten. Just nu bryr jag mig faktiskt inte så mycket alls ^^ 

 

magen efter 5 veckor

Snittet läker fint men har ont på en sida där de gått upp lite. Till synes märks det inte att de var ett store ingrepp eller större snitt än förra gången men det känns. Ärret är stramt och de känns att de är många stygn. 

Nu har vikten börjat rulla av och magen dra sig tillbaka! Efter 11 dagar har jag tappat 8 kg och nu är det bara 8 kg kvar till startvikt. Kanske rinner något mer kg av men tror jag kommer få börja kämpa från och med nu. Snart är mina 2 fuskveckor slut och det är dax att äta nyttig mat igen. 

Dag 11 vs dag 2

 

 

23 juli 2015

NOAH

Dagen var torsdagen sen 23 juli. Klockan 6,45 skulle vi infinna oss på bb avdelningen så vid kl 5,30 så vaknade vi, jag duscha med deskutan och satte på mig rena kläder. Då jag skulle va fastande fick jag inte äta frukost utan vi åkte ganska direkt mot sjukhuset. Väl på sjukhuset tog natt personalen emot oss och visade oss till ”snittrummet”. De bestod av 4 sängar och ett skrivbord för barnmorskorna. Konstigt nog ganska mysigt! Vi fick en trevlig barnmorska men som kändes ganska osäker, de visa sig att hon i dagarna kommit tillbaka från mammaledighet. Jag bytte om till klassiska sjukhus skjortorna. De togs blodvärde och blodtryck samt protein. De kände hur han låg, fixerad och klar med huvudet. (okej där undrade jag faktiskt om de verkligen stämde men tänkte inte mer på det) När de var dags att lyssna på hjärtat så hittar de inte hjärtat!! Jag fick på riktigt panik efter 5 minuter och barnmorskan såg orolig ut, hon kunde inte säga om han levde! Hon sa bara att hon hörde pulseringen i navelsträngen…en annan bm kom in och försökte. Då tänkte jag jävla unge! Ska du på riktigt gå och dö en timme innan snittet när jag senast en timme sen kände dig röra dig!! Men då kanske jag tydliga rörelser och även om de fortfarande inte kunde hitta hjärtljuden kunde konstatera att han levde. Senare får vi en förklaring varför vi inte hörde några hjärtljud. I alla fall åker vi ner till operation kl 7,30.

Linus bytte om och vi fick komma in i salen. Vi träffa en erfaren och brysk narkos sköterska men hon visade sig vara toppen! Alla sladdar kopplades och narkosläkaren kom in, supertrevlig och satte ryggmärksbedövningen perfekt, linus och jag skratta hela tiden och var glada, jag var lugn. Började känna av bedövningen lite smått men den växte högre och högre upp, jag frågade hur långt jag egentligen skulle bli bedövad. Till bröstet. Jag började få panik, bedövningen växte högre och högre upp och jag kände att nu blir jag medvetslös! Jag skrek rakt ut, fick inte luft. Tydligen är jag känslig för ryggmärgsbedövning så blodtrycket kraschar. Alla var super bra och sa nej du försvinner inte amanda vi har koll, fick blodtryckshöjande snabbt samtidigt som jag kräktes. Linus sa efter att han hade då blivit rädd men att personalen var så lugna att han inte hade oroa sig. Sen mådde jag mycket bättre och jag och linus prata om att zackarias var på kolmården med mormor och morfar. Jag börjar känna att de drar och sliter i mig och säger att nu kommer han snart! De tar 5 minuter och hör att läkaren säger att de är jätte stramt och att de måste få snittet, måste säga att de var väldigt tysta för att ha tagit massa viktiga beslut. Tillslut hör man ett litet gny men inget mer, en liten blå sak hålls upp och linus säger att han har massa hår, de går ut fort med honom och jag förstår att de inte får igång andningen riktigt, ligger där när de syr ihop mig och väntar på ett skrik. Här är narkosläaren en klippa och berättar hur duktig jag är och de snart kommer in med honom, att de inte är någon fara. Barnmorskan kommer ut och uppdaterar mig med att han har dålig färg men andas nu bättre. De ringer ner barnläkare som ska titta på honom, de bedömer att han svalt mycket fostervatten men är stabil, han får läggas vid mitt ansikte och den känslan glömmer jag aldrig.

Under tiden på bb slutar han andas två gånger men repar sig snabbt, en läkare kommer och pratar med mig om hur allt gått till. Innan de skulle öppna mig märkte de att han inte alls låg fixerad ut låg på tvären. Armen och benen i bäckenet och huvudet och rumpan på vardera sida. Hon fick inte dra i armen för då skulle den dras ur led så hon var tvungen att ta det hon fick tag i vilket var benen. Så kommer vi till det andra svåra hindret. Då Noah låg så högt och konstigt hade han inte töjt ut området man brukar snitta i så min livmoder var jätte tjock vilket gjorde att de inte fick ut honom. De var tvungna att göra ett t- snitt ett snitt som ser ut som ett T. Av allt bökande blev noah lite stressad och fick lite tuff start.

Ja inte ens planerade snitt blir alltid som man tänkt sig, men jag är så tacksam över alla barnmorskor, läkare och sköterskor som tog så väl hand om oss, förklarade och förstod. Dag två kom läkaren som opererade mig och gick igenom min journal så jag förstod allt och kunde slappna av. Konstigt att båda min barn legat så konstigt, zack vände sig dagen innan snittet och denna med!

Har glömt att skriva vad grodan vägde! 3010 g och 47 cm kort ^^ 

Första mötet blev magiskt och både jag och linus blev ögda. När vi kom sov zackarias (var hos mormor och morfar) och efter en timme väckte vi honom men gan var grinig,ledsen och inget funkade så jag gick inte in med noah först, vi lockade men zack sura i sängen (tänkte bajs detta blir inget roligt möte) tillsist gick jag in med noah och när zackarias gick syn på honom sken han som en sol, ville genast hålla och pussa, krama och klappa. På kvällen så bytte vi både blöja och de drack välling tillsammans <3 (blev 2 av samma men lyckades inte radera den ena:/ )

Så var lillebror här, finaste lillebror! Friska så åkte vi in kl 6,45 och gjorde snitt. Mitt snitt var ingen rolig upplevelse och Noah blev lite tagen. Får berätta mer sen men vi kan säga att de hade fel i hur han låg och de hade stora problem att få ut honom så de fick dra ut honom med fötterna först...

 

Gracie NOAH Isak Anshelm 

Senaste tiden har jag nog haft lite seperations ångest över zackarias och min relation. Att han och jag inte ska få så mycket tid när lillebror kommer, att han ska känna sig undanskuffad och från tagen hans mamma. Jag vet realistiskt sett att de kommer gå bra och vi kommer lösa det bra tillsammans men detta är nog lite känslor som kommer undermedvetet, har lite ångest över att han känns så stor och tiden går så fort att jag inte hinner med, vill njuta av honom så länge jag bara kan.

 

För några nätter sen visade sig mina känslor i en dröm, den va hemsk! Vi hade bestämt oss för att byta förskola till en som låg närmare. Förskolan var fin men var anpassad till 5 åringar och inte 1 åringar som zackarias var i drömmen, förskolan låg på en halvö och hade vatten runt omkring utan att de fanns några stacket. Det var bara att springa och trilla i pluret, förskolan var stor och hade massa barn som sprang omkring. På zackarias avdelning fanns 3 pedagoger som bara satt på rumpan och inte hade tid. Efter första dagen pratade jag med linus och sa att de känns inte som de har koll så vi måste prata med dem. Vi gjorde det morgonen efter och de erkände att de inte var vana vid 1 åringar och att de inte hade tid att se till zackarias för de va så mycket andra barn, de rekomenderade att vi flytta tillbaka honom till hans förra förskola. De va nu paniken kom då hans förskola redan tagit in nya barn och hade inte plats, zackarias skulle va tvungen att stanna på denna förskola. Drömmen var så verklig och jag kände sån räddsla och ångest, ville bara skydda zackarias och ta honom därifrån. Hemsk dröm som jag förstår bottna i min räddsla för att han en dag ska växa upp och klara sig själv. Tur de var en dröm och att zackarias har en bra förskola som vi inte ska byta ifrån ;)

De här med mage och vikt har jag tyckt varit spännande denna gång, att kunna jämföra med något sen innan. Känsla och bild talar helt olika språk! Känner mig jätte stor nu och mycket större än förra gången, känns som magen är större men jag mindre. Så fort jag tar en bild så ser inte magen så stor ut som jag känner mig utan tycker den ser liten ut! Magen har i alla fall exakt samma form som förra gången och jag lär inte hinna se att den sjunker. 

 

Ännu en gång blir jag förvånad över hur stor jag var sist!!! Nu är de 12 skillnad mellan bilderna men tar inte jag kommer ifatt på 12 dagar >< 

Idag upptäckte jag bristningar på magen, jag fick massa förra gången på lår och höfter men inget på magen, tyckte de va skönt att slippa just där. Denna graviditet har jag haft mindre kropps noja, vikten och de nya åderbrocken har känns okej. Men idag blev jag lite ledsen: / magen har känns hel från graviditet och nu känns de som hela jag blir föstörd. Bristningar i säg är inte skräcken utan att få extra hud och ett häng...nu är de inte långt kvar så hoppas det inte exploderar

Av satan va de gör ont i blygdbennet!! 

Senste tiden har kroppen kliat som tusan! Kommer ihåg att jag hade de med zack också, blev orolig och så fick jag ta test för att kolla gallsyrorna i blodet. Då var de ingen fara utan bara värmen, denna gång ringde jag bm och de vill förstås testa gallsyrorna denna gång också men mindre akut. Blev förstås skit orolig, alltid ska de vara något lisom! Tänker inte googla för då kommer väl bara fosterdöd upp...Hoppas innerligt att de bara är värmen. Sköterskan sa att de skulle ta en vecka att få svar!! Ska jag oroa mig en vecka?! Nää fan heller de får fasen skicka proverna akut!

 

Håller tummarna att jag haft tillräckligt med skit denna graviditet!!

Något som är otroligt roligt och spännande är att packa BB väskan, nu är de ingen braska för oss än men man vet ju inte om liten vill komma tidigare även om vi har planerat snitt. I alla fall är de väldigt speciellt att välja ut bäbis första kläder. Undrar hur mycket liten kommer väga. Liten som zack eller större: ) han är beräknad till 3300 g cirka.  

Jag har äntligen fått ett datum, ett datum då lillen ska födas! Så spännande,  så verkligt helt plötsligt! De är inte jätte långt kvar och liten kommer i juli. De blir en överraskning när killen kommer. Ska försöka uppdatera er nu varje dag till lillen är här! 

Kom ni ihåg att jag klaga på newbies 

"Pojkkläder", jag tar tillbaka de för till hösten kommer massa fint! Mycket jag anser är neutralt och funkar till båda könen: ) som denna mintgröna kofta! Unddeerbar!! Mycket fint har kommit! :)