Ibland får man en oväntad vänskap. Min man och octobers kille var vänner, jag träffade october några gånger men trodde inte hon tyckte om mig precis. Hon var tystlåtern och sa nästan inget. Vi bodde på samma gård och träffades lite ibland inte för vi ville utan för våra män. Hon var en typisk festare och rökte inne och vi har inte alls på samma plan. Hon var i alla fall en otrolig djurvän och räddade 2 katter från en knarkare som inte gav dom mat eller vatten. De blev Nancy och nico, de fick bo hos oss. Nancy finns tyvärr inte längre för hon var för skadad psykiskt men nico lever med oss och är den mest underbara katt man kan ha!

 

I senare flytta vi från gården och bara några månader efter flyttade october och kim till samma gård. Där tog det inte många månader fören vår lägenhet blev ner bränd. Vi ringde october och kim och frågade om vi fick sova där och de fick vi. Av en slump berättade jag att vi ville ha barn och hon berättade då att de redan försökte. Snacka om att jag fick en chock! De gilla ju och festa och october var inte precis barntypen. Men samma dag de brann och vi såg vårt hem stå i lågor kissa hon på en sticka och fick ett plus. Där börja vår vänskap kan man säga. Vi spändera varje vaken stund med varandra och jag lärde känna en ödmjuk,rolig, fatastisk människa som var så sjukt likt mig själv på många sätt. Sen plussa jag och hon var en av de första som fick veta. Så där satt vi två gravida.

 

Så småning om hitta vi en ny lägenhet i stan och flyttade dit. Jag saknade att bara kunna springa över, äta kvällsmat tillsamms och bara ligga och dega i hennes soffa. 2 månader tog det denna gång och plötsligt flyttade de efter ännu en gång! 100 meter bort! Castro föddes...fina castor. Jag hade varit med hela resan och de kändes som min egen son. 1 timme efter de kom hem från bb satt vi i deras soffa och jag hade castor hos mig <3 Sen kom zackarias och så var våra fina barn här.

 

Den vänskapen jag har med october har jag inte haft innan inte på de sättet. Jag kan säga allt till henne även de tankar jag skäms mest för. Finns inga ord för vad jag känner för den människan <3 Går de två dagar utan att vi träffas känns det lite som ett hål något som fattas helt enkelt! Älskar dig min kära vän!