Ett tag sen
Ja dagarna går i ett och konstigt nog tar jag de här med tvåbarnsförälder med ro, märks att man har en annab vana. Noah är en riktig gnällfis och har de jobbigt med magen, han måste rapa annars är de ajaj. Han kräks också massor just nu och knöllar och gryymtar. Har fått några få leenden men senaste dagarna har han varit grav allvarlig och gnällig. Med zack stressade varenda ljud mig men nu är jag ganska lugn och tror de är därför de känns lättare.
kroppen står nu sill och det är dax att kämpa lite, 71 kg väger jag nu och ska ner 9 kg. Tyvärr har jag inget motivation alls! Efter en intensiv dag vill jag bara äta godis i soffan! Nä måste sätta lite fart. ser fortfarande halv gravid ut men de beror nog på hänghuden och slappheten. Just nu bryr jag mig faktiskt inte så mycket alls ^^
vardag
Nu har jag kommit in i två barns rytmen. Okej allt tar dubbel så långt tid, de är alltid stökigt men att sköta två barn i denna åldeer är inte så mycket svårare än 1. Noah är lätt, haha men han är gnälligare och svårare än när zack va liten ändå tyckte man det var jobbigt med zack i noahs ålder och då hade vi 1 barn. Noah har magkrongel. Förstoppning och mycket luft. Det knorras mycket efter maten och får man inte upp rapar blir det jobbigt. På natten är det jobbigt då det tar minst en timme att somna om så sömnen denna gång blir hårdare drabbad, som tur är handlar det om en kort period.
Tror jag fick ägglossning idag, vaknade ont med världens smärta på vänster sida som inte ville släppa under dagen, ajajaja! Kändes som en kniv i äggstocken! Jaha då förväntas man få mens om 2 veckor :/ hemskt!
Ganska bra dagar
Måste säga att de går lättare att va själv med båda barnen än jag trodde, hade förväntat mig kaos men zackarias har förändrats och jag med. Förr kunde zackarias aldrig leka själv men nu finner han sig i att jag säger att jag inte kan leka, plötsligt sitter han och leker själv. Det är som han förstår.
Våra dagar ser ut som så att vi går upp vid kl 7 äter frukost lungt, då brukar noah vara vaken men nöjd. Sen går vi till förskolan, jag och noah går hem och myser (såå skönt) vid halv 2 går vi ner och hämtar storebror. Går till en park tills pappa kommer hem och sen är vår dag klar. De dagar zackarias är på förskolan är också de dagar Linus är i skolan. De dagar linus är i skolan får jag inte sova ut på morgonen och det märks så på lördag ska jag sova superlänge!!
tisdag
Zack blev jätte glad att komma till förskolan :) Allt hade gått super. Tiden med bara noah var skön men gick snabbt förbi. Hade tänkt städa och bygga ihop ett skötbord men tiden försvann. Som tur var fick jag gjort det på kvällen sen. :)
vardag
I morgon börjar vardagen, zack börjar förskolan igen. Spännande att se hur morgonen blir :p
Super mamma
När jag var liten så trodde jag mammor var omänskliga. Jag kom ihåg precis hur jag tänkte och om min egen mamma. Min mamma var stålmamman, hon klarade allt, var aldrig ledsen, stabil, trygg. Jag trodde att när man blev mamma så försvann alla sina osäkerheter, räddslor, och sitt eget liv. Man blev mamma och de blev ens roll, man hade inte längre några andra intressen. De är svårt att beskriva men man tappade liksom sin männsklighet och blev någon supermänniska. När jag blev mamma till zzack blev jag besviken, jag var fortfarande jag med mina brister, räddslor, osäkerheter. Jag ville fortfarande ha tid för mina intressen. Jag blev besviken på att supermamman inte fanns och man var samma person som innan. Ingen stor personlighets förändring. Jag har förstås förstått så här i efterhand att mamma inte alls var en stålmamma utan bara sig själv, männsklig med brister och osäkerheter de bara dåldes för jag som barn inte var förmögen att se det. Första gången jag såg mamma gråta blev jag rädd, livrädd. De var liksom inte normalt att mammor grät. Jag undrar vad noah och zackarias kommrt ha för bild av mig. Jag visar ofta mina männskliga sidor....
Vaken bäbis
Har en klarvaken bäbis i famnen och klockan är 11. Jag vill sova ! Har kännt mig helt borta idag av sömnbrist eller väldigt störd sömn. Linus blev förstås sjuk för 3 dagar sen, ville bara sätta mig och gråta då. Dålig sömn+ laga mat till zack, mata noah, båda behöver nya blöjor, gå ut, leka i lekparken, noah vill ha närhet, zackarias lyssnar inte, ta disken, ta tvätten, zackarias blir ledsen, noah blir ledsen...i vanliga fall är de inga problem om jag bara får en timme eller 2 på kvällen som är mina, men inte ens då fick jag vila.
I dag skulle jag få sovmorgon men vaknade 6,30 av en väldigt ledsen kille som grät hysteriskt efter mamma, gick upp satt med honom och pappa lektte med honom så försökte smyga ivägeb men nej någon kom efter 5 minuter pp att jag är borta och springer gråtandes in och väcker mig, i morgon hoppas jag de blir bättre.
2 barns mamma
Tiden räcker inte till känns det som, allt tar så lång tid! Dessutom har man både dåligt samvete för liten och zack...noah för att han bara får ligga och inte alls lika mycket närhet som när zack var liten, zack för man hela tiden säger du får vänta lite noah beht över mat/blöja/gunga. Som tur är så sover noah mycket och då är jag med zack, jag saknar honon ofta, den tid då han och jag umgicks ostört. Konstigt va? Saknar barnet jag umgås med hela dagen. Noah sover än så länge 23 tinmar om dygnet men ändå så är de mycket pYssel rynt om.
Nästa vecka börjar zack förskolan igen efter 5 veckor semester. Jag tror de blir bra för honom att komma iväg lite och leka även om jag kommer ha lite små ångest i början då han varit hemma så länge. Men ska också bli skönt att få ägna lite tid åt noah och bara honom.
varning
Snittet läker fint men har ont på en sida där de gått upp lite. Till synes märks det inte att de var ett store ingrepp eller större snitt än förra gången men det känns. Ärret är stramt och de känns att de är många stygn.
Ensam
Första dagen ensam med båda barnen var idag. De gick över förväntan och faktiskt riktigt bra :) kände bara för att gråta en gång och de var för zackarias vägrade lyssna. Han har varit extra trottsig sen lillebror kom och lyssnar inte alls, tillsammans med att vi tagit bort hans vila så är han inte så jätte rolig att göra med. Idag fick jag dock lite dåligt samvete , vi var i en park och zack vägra lyssna, jag fick höja rösten en flertal gånger. De var inte alls likt honom, han brukar faktiskt lyssna. När vi kom hem vid tre skulle jag bara diska en nnappflaska till noah och zack fick se på tv en kort is. Jag var borta 2 minuter och han lyckades somna sittades i soffan. Plutt! Han var helt slut och där av allt tjafs och bråk. Vi går helt enkelt känna av om de behövs sovas eller inte.
Andra saker i zackarias utveckling just nu är att han r helt blöjfri hemma:) dock funkar de inte med byxor på så vi kör nakenfis hemma :)
kroppen
Nu har vikten börjat rulla av och magen dra sig tillbaka! Efter 11 dagar har jag tappat 8 kg och nu är det bara 8 kg kvar till startvikt. Kanske rinner något mer kg av men tror jag kommer få börja kämpa från och med nu. Snart är mina 2 fuskveckor slut och det är dax att äta nyttig mat igen.
Dag 11 vs dag 2
Det har gått snabbare denna gång än med zack, dock så är det här ärret mycket stramare och sytt hårdare liksom, har fler stygn. Innan jag fick ett T snitt visste jag inte vad det var eller att de gjordes. När man gör ett t snitt öppnar man livmodern som ett T. Först i bikini linjen och sen upp mot naveln. När läkaren berättade detta trodde jag att jag hade ett stort ärr upp mot navel nu men så gör de inte heller. De öppnar upp mot naveln i livmodern men inte i huden där gör de bara ett bikini snitt. Så utmäsigt ser de ut som ett vanligt snitt men inuti så har jag en större läkningsprocess och stygn. Så är svullnare nu, och öm.
Extra säng
Senaste dagarna har jag känt mig helt slut! Vet inte om kroppen läker snittet fortfarande plus uppstyckad sömn. Men i alla fall så kräver jag mycket mer sömn en Linus och eftersom noah har ersättning kan vi dela mer, för att jag ska få sova en hel natt ibland och ta igen mig lite nu första tiden då noah vaknar så ofta så ska vi köpa en ihop fällbar gästsäng till vardags rummet så jag kan när jag behöver sova ut en helnatt utan att vakna för varje gny. Idag är jag så trött att jag vill lägga mig ner och dö,Linus erbjöd att ta natten och jag kunde sova soffan men behovet finns inte riktigt än så sparar de till nästa natt om denna blir dålig...
Snittet
De känns att denna gång var det en mer omfattande operation, jag har fler styngn och det märks. Går fortfarande som en gravid då jag går väldigt försiktigt. Går jag långt gör de ont och sitter jag still blir jag stel. Ska bli intressant att se hur de läker tror inte min mage kommer komma lika lindrigt undan som förra gången. Nu efter 9 dagar har jag gått ner 7 kg. Jag räknar med att få kämpa ner kilona mellan 70 till 62 men de får ta sin tid. Har två fuskveckor nu då jag njuteer av allt!
Hade glömmt
Hade glömt nätterna, hur jobbigt de är att inte få sova, att ha en två åring som man måste underhålla ändå är en utmaning. Sova på dagen går ju inte längre, eller ligga i sängen på morgonen. Som tur är har jag en man som stället upp med avlastning. Just nu ser de ut som så att vi väcker liten vid halv 9 för blöjbyte, han är vaken en stund och somnar i famnen en stund. VId halv 10 så lägger vi honom i sängen då bökar han och tappar napp, och sover otroligt till halv 12. Jag kan omöjligt sova då...så jag sover mellan halv 12-3 matar lillen och sover sen till kl 5. Då går Linus upp med honom. Jag önska vi kunde dela mer på natten men jag vaknar ändå när han gör de sover inte om han inte gör det så de går inte. Så vi kör på sovmorgon istället.
Förlossningsberättelse
23 juli 2015
NOAH
Dagen var torsdagen sen 23 juli. Klockan 6,45 skulle vi infinna oss på bb avdelningen så vid kl 5,30 så vaknade vi, jag duscha med deskutan och satte på mig rena kläder. Då jag skulle va fastande fick jag inte äta frukost utan vi åkte ganska direkt mot sjukhuset. Väl på sjukhuset tog natt personalen emot oss och visade oss till ”snittrummet”. De bestod av 4 sängar och ett skrivbord för barnmorskorna. Konstigt nog ganska mysigt! Vi fick en trevlig barnmorska men som kändes ganska osäker, de visa sig att hon i dagarna kommit tillbaka från mammaledighet. Jag bytte om till klassiska sjukhus skjortorna. De togs blodvärde och blodtryck samt protein. De kände hur han låg, fixerad och klar med huvudet. (okej där undrade jag faktiskt om de verkligen stämde men tänkte inte mer på det) När de var dags att lyssna på hjärtat så hittar de inte hjärtat!! Jag fick på riktigt panik efter 5 minuter och barnmorskan såg orolig ut, hon kunde inte säga om han levde! Hon sa bara att hon hörde pulseringen i navelsträngen…en annan bm kom in och försökte. Då tänkte jag jävla unge! Ska du på riktigt gå och dö en timme innan snittet när jag senast en timme sen kände dig röra dig!! Men då kanske jag tydliga rörelser och även om de fortfarande inte kunde hitta hjärtljuden kunde konstatera att han levde. Senare får vi en förklaring varför vi inte hörde några hjärtljud. I alla fall åker vi ner till operation kl 7,30.
Linus bytte om och vi fick komma in i salen. Vi träffa en erfaren och brysk narkos sköterska men hon visade sig vara toppen! Alla sladdar kopplades och narkosläkaren kom in, supertrevlig och satte ryggmärksbedövningen perfekt, linus och jag skratta hela tiden och var glada, jag var lugn. Började känna av bedövningen lite smått men den växte högre och högre upp, jag frågade hur långt jag egentligen skulle bli bedövad. Till bröstet. Jag började få panik, bedövningen växte högre och högre upp och jag kände att nu blir jag medvetslös! Jag skrek rakt ut, fick inte luft. Tydligen är jag känslig för ryggmärgsbedövning så blodtrycket kraschar. Alla var super bra och sa nej du försvinner inte amanda vi har koll, fick blodtryckshöjande snabbt samtidigt som jag kräktes. Linus sa efter att han hade då blivit rädd men att personalen var så lugna att han inte hade oroa sig. Sen mådde jag mycket bättre och jag och linus prata om att zackarias var på kolmården med mormor och morfar. Jag börjar känna att de drar och sliter i mig och säger att nu kommer han snart! De tar 5 minuter och hör att läkaren säger att de är jätte stramt och att de måste få snittet, måste säga att de var väldigt tysta för att ha tagit massa viktiga beslut. Tillslut hör man ett litet gny men inget mer, en liten blå sak hålls upp och linus säger att han har massa hår, de går ut fort med honom och jag förstår att de inte får igång andningen riktigt, ligger där när de syr ihop mig och väntar på ett skrik. Här är narkosläaren en klippa och berättar hur duktig jag är och de snart kommer in med honom, att de inte är någon fara. Barnmorskan kommer ut och uppdaterar mig med att han har dålig färg men andas nu bättre. De ringer ner barnläkare som ska titta på honom, de bedömer att han svalt mycket fostervatten men är stabil, han får läggas vid mitt ansikte och den känslan glömmer jag aldrig.
Under tiden på bb slutar han andas två gånger men repar sig snabbt, en läkare kommer och pratar med mig om hur allt gått till. Innan de skulle öppna mig märkte de att han inte alls låg fixerad ut låg på tvären. Armen och benen i bäckenet och huvudet och rumpan på vardera sida. Hon fick inte dra i armen för då skulle den dras ur led så hon var tvungen att ta det hon fick tag i vilket var benen. Så kommer vi till det andra svåra hindret. Då Noah låg så högt och konstigt hade han inte töjt ut området man brukar snitta i så min livmoder var jätte tjock vilket gjorde att de inte fick ut honom. De var tvungna att göra ett t- snitt ett snitt som ser ut som ett T. Av allt bökande blev noah lite stressad och fick lite tuff start.
Ja inte ens planerade snitt blir alltid som man tänkt sig, men jag är så tacksam över alla barnmorskor, läkare och sköterskor som tog så väl hand om oss, förklarade och förstod. Dag två kom läkaren som opererade mig och gick igenom min journal så jag förstod allt och kunde slappna av. Konstigt att båda min barn legat så konstigt, zack vände sig dagen innan snittet och denna med!
